Stålkvalitet för att laga " Tornstag "

[Thomas Krüger-Monsen]

Kommer inte på svenska namnet för tårnstag på norska ( d.v.s. stag mellan stötdämpartornen ). Räknar med att stålkvalitet på bågen mellen tornen bör vara av en eller annan verktygskvalitet eventuelt fjäderstål. Förslag tas i mot. Kvalitet på själva innfästningen kan kanske vara av en annan " dårligare " kvalitet?

[Cédric]

Är det det som kallas fjäderbensstag? Isåfall tror jag inte att det spelar så stor roll, alla stål har ungefär samma styvhet. Eller är det en del av en bur?

[Thomas Krüger-Monsen]

Fjäderbensstag var namnet jag letade efter. Pratade med min kamerat, och han kunde berätta at dom även lagas i aluminium, så då är det nog som du säger anngående styvheten.

[gegge]

Då det troligen är en tryckande kraft från ytterhjulet är det nog klokt att använda en konstruktion med stor diameter för styvhetens skull och som är RAK (jag har sett böjda varianter ).

[Cédric]

Styvheten kommer inte bli dimensionerande egentligen, det man dimensionerar mot i det här fallet är ju knäckning iom att staget är så långt och slankt. Går att göra en överslagsberäkning med eulers knäckningsfall, eller chansa/gissa. Eller så köper man ett billigt från wiechers

[Janne J]

Blir det inte dragande kraft i fjäderbensstaget när du laddar på genom en kurva?

[QV_]

alla stål har ungefär samma styvhet.

Nej, alla stål har ungefär samma vikt men styvhet, hårdhet slitstyrka skiljer mellan sorterna.
Vanligt stål 235, konstruktionsstål 335 som ett exempel på benämning.

Men finns de i aluminium så duger "vanligt stål"

[Cédric]

alla stål har ungefär samma styvhet.

Nej, alla stål har ungefär samma vikt men styvhet, hårdhet slitstyrka skiljer mellan sorterna.
Vanligt stål 235, konstruktionsstål 335 som ett exempel på benämning.

Men finns de i aluminium så duger "vanligt stål"

E modulen är grovt sett densamma för alla stål, därmed styvheten, däremot skiljer ju brottgräns och sträckgräns väsentlig mellan stålsorter. Men det spelar ju ingen roll för den här applikationen där man inte kommer belasta materialet så hårt.

[gegge]

Det jag tänker är att kraften kommer när ytterhjulet belastas hårt. Då trycks fjädertornet uppåt och inåt. OM det då flexar förändras framförallt infjädringen men även cambervinkeln som då ökar. Men jag gissar vi pratar om max några millimeter. Skulle tro att ett kvastskaft räcker för att styva upp. Det tryckande kraften kan inte vara mer än ett par tusen kN utifrån G-krafter och vikten på framhjulet.

[Janne J]

I en kurva vill kraften dra isär fjädertornen, inte trycka samman dem.
Tänk på hur däcket på ytterhjulet vill vika sig i en kurva, kraften går in mot bilens mitt.
Länkarmen blir som en hävarm ( som mittpunkten på en gungbräda, t.ex. ) och fjäderbenet strävar utåt.
Detta gäller bilar med mcphersonframvagnar, bilar med dubbla A-armar får kraften i den övre länkarmen.

Hade kraften tryckt samman fjädertornen skulle många få problem med att framskärmarna klämde mot huven.

[gegge]

Intressant Janne, jag förstår hur du tänker och det låter rimligt. Då borde en tunn enkel vajer lösa problemet?