Har tillräckligt tråkigt nu för att försöka förklara tankegångarna som ligger till grund för varför jag gör som jag gör.
Det finns flera anledningar.
För det första. Inpassning.
Coupén behöver som bekant en hel del plåt. Varje individuellt donerad plåt innebär en viss risk för att man gör bort sig. Alla plåtar är svetsade i förhållande till varandra. Ju fler svetsfogar som kan lämnas orörda, destå färre möjligheter får jag att svetsa något någon millimeter snett. En millimeter som i slutändan kan växa till sig och innebära att huven inte går att stänga eller att dörrgliporna inte går att få jämna.
De plåtar som behöver lagas (t.ex golvplåten i förra inlägget) blir betydligt enklare att lappa om jag har alla referenser på plats.
Dessutom kan jag nästan garantera att även om fabriksarbetarna i Coventry mest strejkade, så var de bättre på att svetsa än vad jag är.
För det andra. Tid och energi.
Yttertrösklarna sitter med i runda slängar 120 svetspunkter. Ungefär 30 punkter/m fog.
Om man ser till hur lång tid det tar och hur mycket åverkan jag tvingas göra innebär alla plåtar som kan extraheras sammanfogade en tidsbesparing som jag uppskattar till ungefär 13 år. Plus minus några månader.
För det tredje. "Nose to tail".
Iochmed att jag kommer ta till vara på nästa hela djuret och inte bara de finaste delarna, så känns det naturligt att ta så stora sjok som möjligt. Anledningen till att det inte varit planen från början är helt enkelt att jag inte tänkt på det tidigare. Det finns liksom ingen manual för det jag gör...
Att lämna fabrikssvetsarna intakta i så stor utsträckning som möjligt gör att mina ingrepp blir mindre tydliga för den som ska inspektera dom när allt är klart.
Den som vet vad han letar efter kommer se skilnad på en fabrikssvetsad plåt och en som en klåpare har svetsat.
För det fjärde. Rostskydd.
Jaguar gjorde sig aldrig kända för sitt rostskydd. Det är ju lite därför jag håller på med det jag håller på med.
Men om en svetsfog har klarat sig i 40 år känns det som att det är bäst att inte röra den. Alla fogar har fått något rostskydd (som luktar skarpt när det bränns) aplicerat mellan plåtarna från fabrik innan svetsning och det verkar ha funkat. Det är väldigt få ställen där just svetsfogarna har rostat. Underkant på trösklarna är nog de enda ställena som jag inte borstat fram frisk plåt runt svetsfogarna.
Samma sak i Coupén. Det är snarare mitt på plåtarna som det rostar. Fogarna klarar sig.
Slutsats och sammanfattning.
Jag gör det för att minimera risk för att det ska bli snett, för att spara tid, för att det ska se "factory" ut och för att inte exponera väl rostskyddade ytor för risk för kontaminering med rostproblem för framtida ägare som resultat.
Ifrågasätt gärna min logik. Det gör jag...
Bobo